En vit morgon!!!
Vakna i morse och tyckte att det såg lite konstigt ut ute. Och nog gjorde det allt. Det var vitt ute. Det hade snöat och snön låg kvar. Detta är ju inte klokt det är ju faktiskt 15 maj och då ska det inte vara snö ute. Men som tur var så försvann den fort. Det känns lite konstigt när man ena dagen sitter och tittar på vitsippor jag har utanför mitt fönster och så nästa dag så är det snö ute. Vad är denna värld på väg??
Elisabet jag lovar att jag också skulle lägga benen på ryggen och dra fort som bara den om jag inte själv dog om jag mötte en björn ute. Men den här gången var det inte så läskit eftersom vi satt i bilen. Då är man ju lite säker i varje fall =)
I dag tog jag mig en promenad upp för berget. Det är riktigt härligt att bara gå och lufsa lite för sig själv. Även om i varje fall jag gärna pratar och sjunger när jag går ute själv. Det har att göra med det här att man bor i det björn tätaste område i Sverige. Det var en farbror vi träffa en gång som berätta för oss att när man är ute och går ska man prata eller något så drar björnen in i skogen innan man själv har uppfattat att den har varit där.
För några år sen så var min käre dotter ute och gick med vår hund vi hade då. Han var bara 8 veckor då. Rätt var det är så får jag se henne komma springande och hund stackarn som var så liten försökte ju hinna med men han stackarn sprang mer eller mindre i luften. När dom kommer in så kastar dom sig handlöst på golvet båda två. Jag var ju tvungen att fråga vad hon höll på med om hon försökte ha ihjäl hunden. När hon äntlingen får luft berättar hon att hon hade gått upp för berget och sett en stor hund komma över vägen. Så kommer hon på att det finns ingen sån stor hund här så då går det upp för henne att det är en björn och troligtvis en ungen. Så hon blir ju livrädd att mamman ska vara i närheten. Då förstår jag att hon sprang. Det hade jag också gjort. Jag fick mig i varje fall ett gott skratt för det såg roligt ut.
Nu är det dax att ta reda på maten och invänta maken och sonen
Ha det
Marie
Elisabet jag lovar att jag också skulle lägga benen på ryggen och dra fort som bara den om jag inte själv dog om jag mötte en björn ute. Men den här gången var det inte så läskit eftersom vi satt i bilen. Då är man ju lite säker i varje fall =)
I dag tog jag mig en promenad upp för berget. Det är riktigt härligt att bara gå och lufsa lite för sig själv. Även om i varje fall jag gärna pratar och sjunger när jag går ute själv. Det har att göra med det här att man bor i det björn tätaste område i Sverige. Det var en farbror vi träffa en gång som berätta för oss att när man är ute och går ska man prata eller något så drar björnen in i skogen innan man själv har uppfattat att den har varit där.
För några år sen så var min käre dotter ute och gick med vår hund vi hade då. Han var bara 8 veckor då. Rätt var det är så får jag se henne komma springande och hund stackarn som var så liten försökte ju hinna med men han stackarn sprang mer eller mindre i luften. När dom kommer in så kastar dom sig handlöst på golvet båda två. Jag var ju tvungen att fråga vad hon höll på med om hon försökte ha ihjäl hunden. När hon äntlingen får luft berättar hon att hon hade gått upp för berget och sett en stor hund komma över vägen. Så kommer hon på att det finns ingen sån stor hund här så då går det upp för henne att det är en björn och troligtvis en ungen. Så hon blir ju livrädd att mamman ska vara i närheten. Då förstår jag att hon sprang. Det hade jag också gjort. Jag fick mig i varje fall ett gott skratt för det såg roligt ut.
Nu är det dax att ta reda på maten och invänta maken och sonen
Ha det
Marie
Kommentarer
Postat av: Elisabeth
Nej, det förståss... Men jag hade förmodligen i ren panik försökt springa därifrån ändå. Jag kan ju bara hoppas att jag hade kommit ihåg att öppna bildörren först bara. Hade nog gjort ont annars. Min stora skräck är annars att jag ska sitta på utedasset uppe i Alavattnet och helt plötsligt få se en stor björnnos utanför det lilla fönstret. Gissa om jag skulle bli bofast på dasset då? ;)
Trackback
