Less less less less
Det kanske beror på att ingenting går som jag vill just nu. På söndag ska jag och sonen åka ner till Stockholm. Det är väl kul i och för sig men jag trodde att min käre man skulle va kvar där då. Men så blir inte fallet. Han åker hem på söndag så vi kanske ses efter vägen. Jag hade sett i fram i mot att ev hitta på något med honom där nere. Kanske hade kunnat bara gått ut och ätit en härlig middag. Men men man kan väl inte få allt här i livet.
Sen är det den här årstiden. Ex här om morgonen var det så halt när jag skulle in till jobbet. Och med en bil som det känns som om man får sladd för ingenting är det inte roligt att köra. Jag fick köra i 50 km från Lövberga in till Ström. Det är jobbigt. Men jag har ju ändå tur som har en granne som är snällare än snällast. Han tog min bil till jobbet i går för att se om det var något fel på den. Och tur i oturen så var det inte det. Alltid något possitivt.
Men gud vad jag gnäller i detta inlägg.
Hur som så ska jag och sonen ner till ett par kompisar i kväll och äta middag. Det ska bli trevligt.
Sen börjar det faktiskt gå bättre och bättre med hunden och katterna. Det är också kul.
Nu på morgonen så ville Svante komma in. Så jag höll i Myz och öppna dörren. Svante titta på henne och fräste till sen gick han bara förbi henne och fram till hennes matskål för att kolla om det fanns något ätbart. Och Myz bara titta på honom utan att försöka göra några utfall. Hon är ju inte arg eller elak på katterna. Hon vill ju bara leka. Men dom har inte riktigt samma åsikt om den saken. =)
Så förhoppningsvis ska det börja kunna gå bra med dom. Jag tror att det kommer att göra det om Myz får träffa Nea lite mer. Hon är ju inte så rädd för hunden. Utan när Myz blir för närgången så talar hon om att nu är det bra. Och då fattar ju Myz det och backar.
Här om dagen lyckades jag väll bra igen. Ja jag har inte kört i diket med fyrhjulingen. Där i mot så höll jag på att spetsa mig på en grind. Ja man är ju klumpig så det förslår.
Jag skulle stänga igen ett skåp som sitter på väggen upp till övervåningen. Och så satt en katt i trappen. Därför ville jag inte öppna grinden. Så jag tar helt enkelt och kliver över den. När jag ska gå tillbaka så missar jag ett trappsteg. Där av att jag mer eller mindre blir hängande över grinden. För att komma den så får jag dra det bene som sitter på grinden. Så jag fick lite härliga skrapsår bak på benet. Och jag vill ju inte överdriva när jag säger att det sved. Men det gjorde det.
Nu ska jag ta och göra något vettigt som att börja packa tills på söndag
Krama varandra
Kram
Hörredu! Nu ska du faktiskt träffa dina döttrar sista gången detta år, så lite glad kan du väl allt vara?
Trevligt förresten att du börjat byta rad och använda punkt när du skriver...Så om du börjar lägga till lite ändelser på orden också så blir det riktigt behagligt att läsa :)
Jag längtar ialf tills du kommer! Och du!! Du har ju träffat pappa i över 20 år nu! en vecka hit eller dit dör ni inte utav!!!! Du får ju va med oss underbara sthlmare!
Du glömde ju det allra bästa: Du får träffa MIG!
Nej men...
Vad är detta??
Massa snörvel (läs INTE detta ord på jämtländska, då det har en HELT annan betydelse enligt Anders Lögdberg..fniss)
Att du känner sån sorg över att din käre make ska tbax till Jämtlands skogar, och du får tillbringa massa tid med de dina???!
Trodde jag aldrig ;=)
Vi finns ju här oxå...fast kanske en kryss på Måndag till tisdag lr nåt, men annars är vi ju alltid här för dig :=)
Saaaaknar dig, hjärtat mitt!!!
Pözzen!!
Du... Man FÅR gnälla ibland. Faktum är att man MÅSTE få göra det. Annars går man ju bara och håller gnället inom sig och sen blir man uppäten av det och huxflux så är man en riktig gnällkärring. Hu!
